Konstnäryrket är nog rätt farligt ändå...

...Med tanke på vad jag gick igenom idag!

Sådana här händelser måste jag bara skriva ned så jag alltid minns dem, och har någonstans att titta tillbaka på.

Vi ska börja med oljemålningar, och då skulle vi först lära oss hur man spänner en canvasduk över en ram. Man måste ju sätta fast duken och det gör man med en större häftapparat, som är rätt klumpig för oss med små händer. Vi blev indelade i grupper och min grupp fick börja med att fixa till duken först. Rebecka fick börja och fick hjälp av läraren och klarade av det fint, sedan skulle nästa sida häftas fast och då fick jag göra det. Men då tyckte läraren att jag skulle göra det själv, och ja, varför inte? Så han visar mej hur mycket man ska strama duken, och samtidigt hålla stadigt fast när man häftar.

Ja, ni kan ju då förstå vad som händer med mej och mina pyttehänder. Jag klarar inte trycka av häftapparaten med bara en hand, och slinter. Jag hör ett poff, och jag trodde först att jag skjutit iväg stiftet åt helvete eller träffat läraren. Som en reflex då kollar jag mej själv så jag är oskadd, men upptäcker då att stiftet sitter nergrott i min vänstra tumme (som hållt fast duken) AS HÅRT.

Hm, jaaa.. Jag får panik och börjar bryta ihop inför halva klassen och lärarna blir nervösa som fan och det enda jag minns är "vi måste till akuteeen åååååh" och jag sitter bara på golvet och fattar ingenting, med en tumme som pulserar värre än en trumma under en hårdrockskonsert och som sticker till om jag rör minsta lilla på den.

Men ah, allt löste sej tillslut faktiskt, trots att jag trodde att jag skulle dö. Efter 5 timmars väntan på akutmottagningen fick jag reda på att detta kunde skolsystern tagit bort hur enkelt som helst och detta problem kunde ha löst sig på bara några minuter. Så en läkare kommer och drar loss stiftet efter många om och men för jag började ju hyperventilera. Man kan säga att jag har en fobi för sjukhus och sjukpersonal... Men ah, efter många övertalanden och många "ANDAAAAS" så drog jag och sjuksköterskan loss den. Och det gick seeeeegt.

Mycket som kan hända på bara en eftermiddag. Men det va roliga saker som hände under själva väntetiden också, tror jag aldrig haft en sådan go' stund i en väntesal förr!

En gammal gubbe kommer med sin 90+ åriga mamma till samma väntrum som oss, och mamman har tydligen ont och kan inte sitta ner så värst länge till. Gubben kontaktar en sjuksyster som säger att hon kan erbjuda en brits och gubben säger att han ska fråga sin mamma om hon vill ha en.

"Kära mor, de kan erbjuda dej en brits om du vill som du får ligga på!"
"Va?"
"Ja, dom kan komma med en brits åt dej om du vill"
"Va, jag hör inte..."
"En brits. Som du kan ligga på. Vill du ha en?"
"Kom närmre jag hör så dåligt..."

Gubben suckar och lutar sig närmre

"Du kan få en brits att ligga på om du vill!"
"Va!? EN BUSS?"

Gubben bara suckar och går därifrån till sjuksyster och berättar att erbjudandet inte nådde riktigt fram...


HAHAH jag DOG. Det var en sådan situation som man inte visste om man fick skratta, men det slutade med att alla i väntsalen bröt ihop.. Haha, precis så kommer jag också bli när jag blir gammal. Hör ju redan dåligt och väldigt fel nu hihi.


Satt så fint så under min nagel! Tackar mej själv idag för att jag är nagelbitare, hade nog inte vart skönt om den hade brytit igenom nageln...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0